Fredagens middag var snygg och läcker, men tyvärr inget jag kan ta på mig äran för. Eller, det var ju jag som tillagade men hela idén var direkt snodd från Niklas Mat. Förutom receptet på pesto då, jag har mitt eget hemliga och spontana (aldrig lika från gång till gång). Basilika, rostade och saltade solroskärnor, riven halloumi, en vitlöksklyfta, lite svartpeppar och mycket olivolja. E vågade för första gången smaka och ångrade djupt att han inte smakat tidigare. Sucker. Lax med skinn existerade över huvud taget inte på Hemköp så jag fick köra utan. Billigaste sorten.
Till efterrätt experimenterade jag fram en kaka. Den blev söt, mäktig, lite för nötig och lite för kletig i botten. Jag visste helt enkelt inte hur länge jag vågade ha inne botten, eftersom den skulle in igen med kaksmet senare. Så nötigheten blev mer mjölig än knaprig. Till hade jag vispad creme fraiche med skal och saft av lime (och socker, florsocker och vaniljsocker), men den fick följa med på tävlingsresa i helgen och var lika god att äta som kakbit utan tillbehör dagen efter. Nästan godare. Jag tar inget som helst ansvar för att ni blir nöjda med nedanstående:
Kladdig kaka med nötbotten
Botten
175 g smält smör
75 gram (1 påse) pekannötter
Knappt 3 dl mjöl
1 msk florsocker
Kladd
1.5 ägg (jag vet, men det GÅR)
75 gram marabous mörka choklad
75 gram smör
Drygt 1 dl socker
0.75 dl vetemjöl
0.25 tsk bakpulver
0.25 tsk vaniljsocker
Hacka pekannötterna halvgrovt, och smält smöret i en kastrull. Blanda ihop tillsammans med mjöl och florsocker till en smet/deg. Tryck ut i mjölad springform, och grädda i 175 graders värme i ungefär 15-20 minuter.
Vispa ägg och socker vitt. Smält smör, hacka chokladen och blanda med smöret. Häll ner smörchokladen i äggsockret och blanda ner övriga torra ingredienser. Häll över nötbotten och grädda i ugnen i max 15 minuter. Det ska ha bildats en skorpa, men den ska fortfarande vara kladdig och röra sig när man skakar på den. Det är jättetråkigt att få den här kakan övergräddad. Fast gillar man inte kladd så får man övergrädda precis hur mycket man vill…
Serverades alltså med limeskatsatt creme fraiche, men hallongrädde går nog lika bra. Eller inget.
oktober 28, 2007 at 7:53 f m
Fotot ser ut som taget ur en receptbok. Thumbs up!
oktober 28, 2007 at 7:54 f m
jag syftar främst på det översta fotot, med marten.
oktober 28, 2007 at 7:54 f m
maten*
nu känner jag att det börjar bli alldeles för många kommentarer från mig….